Om att våga och vilja!

Berättade för mamma igår att jag ska springa Sthlm Marathon.
Hon blev jätteglad och utbrast med orden "Gud vad kul! Men vill du det själv då ?!?"
"Ja självklart!" svarade jag.

Har funderat lite på det där hon sa, om jag gör det här för min skull.
Det gör jag verkligen!
Det är inte endast lina som fått mig till detta, även om hon har försökt motivera mig i flera månader :)
Jag skulle aldrig anmält mig om jag inte trodde att jag hade en chans att genomföra det!
Jag och en kompis sprang halv marathon i september och det kändes ok.
Det är halva sträckan, men det värsta som kan hända är att jag får bryta marathon och då har jag i alla fall försökt!
Jag har motivationen till att göra detta nu och då är det bäst att ta vara på det eller hur ?!?

- Posted using BlogPress from my iPhone